Vad är webben:
“Webben” är en förkortning för World Wide Web (WWW), och det är den del av internet där information presenteras i form av webbsidor som du kan komma åt via en webbläsare, som Google Chrome, Firefox eller Safari.
Här är en lite mer detaljerad förklaring:
- Webben består av miljontals (eller snarare miljarder) dokument och resurser som är länkade till varandra via hyperlänkar.
- Dessa dokument är vanligtvis skrivna i HTML (HyperText Markup Language) och visas som webbsidor.
- Du når webben genom att skriva in en URL (t.ex.
https://www.wikipedia.org) i en webbläsare. - Webben använder HTTP eller HTTPS som kommunikationsprotokoll för att överföra data mellan din webbläsare och webbservrar.
Det är alltså inte hela internet, utan en tjänst på internet — precis som e-post eller filer som skickas via FTP också är det.
Webbens uppkomst:
Tim Berners-Lee, en brittisk datavetare, uppfann webben år 1989 medan han arbetade vid CERN (Europeiska organisationen för kärnforskning) i Schweiz.
Han ville skapa ett sätt för forskare att enkelt dela information över olika datorer, eftersom alla använde olika system som inte kunde kommunicera smidigt.
År 1990 skapade Berners-Lee den första webbläsaren (kallad WorldWideWeb) och den första webbservern.
Den allra första webbsidan (info.cern.ch) gick live 1991. Den beskrev vad webben var och hur man kunde använda den.
I början var webben mest använd inom akademiska kretsar.
Runt 1993 släpptes den första populära grafiska webbläsaren, Mosaic, vilket gjorde webben mycket mer tillgänglig för allmänheten.
Kort därefter började företag, tidningar och privatpersoner att skapa egna webbplatser, och webben exploderade i tillväxt.
1960:
På 1960-talet börjar IT-utvecklingen ta form, långt innan internet finns. Efter att Sovjet skickar upp Sputnik satsar USA stort på försvarsforskning och skapar ARPA. Datorer är stora som rum, men idén om ett nätverk mellan dem kommer 1963. I slutet av decenniet skickas det första meddelandet via Arpanet.
1970:
På 1970-talet utvecklas Arpanet vidare, föregångaren till internet. Både Sverige och USA gör framsteg, och 1971 skickas världens första mejl. De första hemdatorerna och spelkonsolerna kommer. I slutet av decenniet skapar Jacob Palme KOM-systemet, ett tidigt chattrum.
1980:
Utvecklingen rusar framåt under 1980-talet. Datorer blir allt mer populära, journalisten Lars Orup försöker sig på dataintrång och protokollet TCP/IP blir standard för internets infrastruktur. Björn Eriksen registrerar .se-domänen och tar 1983 emot det allra första mejlet till Sverige.
1990:
På 1990-talet blir internet allt mer känt och använt. Webben och webbläsaren Mosaic lanseras. 1994 mejlar Carl Bildt med Bill Clinton. Portaler som Passagen och Torget guidar svenskar online, och 1996 utses internetpaketet till årets julklapp.
2000:
I början av 2000-talet blir bredband vanligt. Internet går snabbare och fler får fast uppkoppling. År 2000 har hälften av svenskarna internet hemma, och 2009 är det 81 procent. Nu börjar vi använda communities, läsa bloggar, dela bilder och ladda ner film och musik.
2010:
Nu blir internet riktigt mobilt. Smartphones gör att vi alltid kan vara online, och appar som Instagram och Snapchat blir populära. Men avslöjanden om övervakning och dataskandaler gör att fler börjar ifrågasätta digitaliseringen.
2020:
Coronapandemin gör att fler jobbar och pluggar hemifrån, vilket snabbar på digitaliseringen. År 2020 använder 96 procent av svenskarna internet, och det finns över 1,5 miljoner aktiva .se-domäner.
Webben i samhället: